Ljungby Hembygdsförening

Föreningen bildades 1938. Verkar i Ljungby socken med tätorterna
Ljungbyholm, Trekanten och Vassmolösa.

Vi vårdar och visar.

Lisbeth Svensson


Harbyvägen 6

388 30 Ljungbyholm


Adress: Skriv till oss Styrelsen svenssonhsls@hotmail.com

I vår bygd slingrar sig Ljungbyån genom det vackra landskapet som har

format kommunen och dess folk. Ett samhälle med en gammal och rik

historia att förvalta för kommande generationer.


Här delar vi med oss av vårt historiska arv och hoppas att dessa sidor
är av intresse och glädje.

 Ljungby socken ligger i Kalmar kommun, Kalmar län och utgör nordöstra delen i det tidigare Södra Möre härad. Socknen är belägen omkring Ljungbyån och gränsar i sydost till Kalmarsund. Vid kommunreformen 1862 bildades Ljungby landskommun vilken 1952 inkorporerades i Ljungbyholms kommun. Sedan 1971 ingår Ljungbyholms kommun i Kalmar Kommun.


 Socknens landareal omfattar 130 km2 och invånareantalet var 3932 tillhörande svenska kyrkan och totalt 4350 år 2010, tätorterna är Ljungbyholm, Trekanten och en del av Vassmolösa. Från kusten sträcker sig socknen ca 20 km åt nordväst och följer Ljungbyån med biflöden. Ungefär 1/3 av socknens yta utgörs av åker, resten är hagar och skogsmark. Inom socknen finns inga sjöar men fördämningar i åarna har svällt ut till sjöliknande vattensamlingar. De högsta punkterna i landskapet överstiger inte 50 m över havet.

 Den sydöstra delen av socknen består till mer än hälften av odlad jord och räknas till Kalmarslätten. Berggrunden består av sandsten på urberget och åkerjorden består mestadels av lera vilken i högre belägna områden är sandblandad. Moränbildningar som bryter in i slättlandet är rikligt vattenförande. Nybroåsen är den viktigaste och Kalmar stad samt delar av Ljungby och Dörby socknar erhåller sin vattenförsörjning ur åsen. Den långsmala Ljungbyåsen ligger längre söder ut. Socknens nordvästra del utgörs till största delen av skogsbygd och bosättningen följer huvudsakligen vattendragen.


 Ljungby socken är rikt på fornlämningar från hela förhistorien. Det finns ett utmärkande stort antal lösfynd och registrerade boplatser från stenåldern. I trakten finns ett stort antal gravar och gravfält från vendeltid och vikingatid  (700 – 1050 e Kr).  I samband med att E22 skulle dras i ny sträckning gjordes flera arkeologiska under-sökningar varvid framkom lämningar efter tidigt jordbruk och järnhantering. Trots att det har påträffats mer än 600 fasta fornlämningar som huvudsakligen härrör från järnåldern finns endast en känd runsten. Denna är inmurad i väggen vid västra porten på Ljungby kyrka.


I socknen finns det få hus kvar av den riktigt gamla bebyggelsen. Huvudbyggnaden på Bottorp nr 1, Lilla Tomteby samt ett par flygelbyggnader på Kölby är från 1700-talet. Flera av de mangårdsbyggnader vilka vi betraktar som gamla, byggdes vid mitten av 1800-talet i typisk stil: byggnaderna är långa, i två våningar, de präglas av stram och förnäm enkelhet.


 Socknens förnämsta byggnader utgörs av Ljungby kyrka vars äldsta delar dateras till mitten av 1100-talet, Sockenmagasinet uppfört 1803, S:t Olofs kapell från 1925 och Ljungbyholms båda gamla kommunalhus från 1896 resp 1954.


 Kristendomen etablerades i Mörebygden omkring år 1000. Enligt Sigfridslegenden skulle det ha varit den he-lige Sigfrid som höll de första gudstjänsterna vid Loverslund i Hagby. Han flyttade senare inåt landet och predi-kade vid ”Kumbla mad” i närheten av dagens S:t Sigfrid kyrka. Han omvände och döpte ett stort antal människor i Sigfrids källa. Traditionen om S:t Sigfrid har fortlevt i bygden och anteckning om denna har gjorts i Ljungby äldsta kända kyrkobok, påbörjad 1598.


 Ljungby kyrka har härjats av krigshandlingar och bränder flera gånger varefter den reparerats nöjaktigt. Under 1856 – 60 genomfördes en omfattande ombyggnad varvid mycket av den medeltida karaktären gick förlorad. År 1988 ändrades kyrkans kor som vidgades och sakristian flyttades. Nuvarande S:t Olofs kyrka i Trekanten invigdes som kapell och återinvigdes 1962 som kyrka.


 Sockenmagasinet uppfört 1803 i sengustaviansk stil är byggt av kraftigt ektimmer skänkt till Ljungby och Hossmo församlingar av änkeprostinnan Emerentia Brita Maria Bäckerström (död 1817). Byggnaden skulle användas till att förvara ett ständigt vidmakthållet spannmålslager inrättat redan år 1774 av hennes make, prosten Anders Bäckerström (död 1786). Magasinet är sedan 1941 hembygdsmuseum med omfattande samlingar.


 Kommunhuset från 1954 ritades av kalmararkitekten Gösta Gerdsjö. Tyvärr finns inte mycket av den ursprung-liga inredningen bevarad. Byggnaden disponeras idag av Södermöre kommundelskontor.


 Näringslivet och kommunikationerna i Ljungby socken har genomgått stora förändringar sedan 1960-talet. Det stannar inte längre några tåg i socknen och kollektivtrafiken sköts helt med bussförbindelser från socknens olika tätorter och till omgivande städer. Näringslivet omfattar främst småentreprenörer inom hantverks- och byggsek-torn, ett par större trädgårdsmästerier belägna i Trekanten och Ljungbyholm samt Sveriges största skogsplant-skola belägen i Trekanten.


 Jordbruket på Möreslätten och ner mot kusten är allsidigt. Huvudsakligen odlas  spannmål, raps, potatis, fodermajs och utsädesodling. Sockerbetor odlas numera endast till viltfoder. Djurhållningen är intensiv med en stor kyckling och svinproduktion.Mjölkproduktionen sker idag vid ett par stora besättningar. Hästaveln har långa traditioner i socknen, men idag är remontern och ardennern ersatta av travhästar. Det tidigare omfattande ålfisket med bottengarn har helt upphört.


 Inom socknen finns grundläggande skolutbildning upp till årskurs nio. Förskola och utbildning för årskurs ett till sex bedrivs vid skolorna i Trekanten och Ljungbyholm. Årskurserna sju till nio utbildas vid Södermöreskolan i Ljungbyholm.