Johan Magnus Flygare

Lagman / Riddare. Blev 60 år.

Barn med Catharina Dorothea Hoppenstedt (1779 - 1826)

Noteringar

VasaordenFrån Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök För båten, se Vasaorden (kungaslup). För det amerikanska sällskapet, se Vasa Order of America.
Kungliga Vasaorden

Vasaordens storkorskraschan och ordenskors.
Utdelas av Sveriges konung
Typ Kunglig förtjänstorden
Band Grönt
Motto GUSTAF DEN TREDIE INSTIKTARE MDCCLXXII
Utdelas för Förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag
Status Vilande sedan 1975
Herre och mästare Kung Carl XVI Gustaf
Grader 5
Förkortning(ar) VO
Statistik
Instiftad 1772
Första utdelning 1772
Senaste utdelning 1974
Rang
Nästföljande (högre) Nordstjärneorden
Nästföljande (lägre) Carl XIII:s orden

Vasaordens släpspänne.

Kungliga Vasaorden (VO, ursprungligen Wasaorden) är en svensk kunglig orden, som instiftades den 29 maj 1772 av Gustav III, avsedd att belöna förtjänster inom de områden där Svärdsorden och Nordstjärneorden inte kunde komma ifråga. Orden är sedan Ordensreformen 1975 vilande.[1] Till orden hör Vasamedaljen.

Innehåll [göm]
1 Historia
2 Insignier[1]
3 Grader
4 Ordenshärold
5 Ordensdräkt
6 Bilder
7 Mottagare (urval)
8 Se även
9 Referenser
9.1 Noter
9.2 Källor
10 Externa länkar
Historia[redigera | redigera wikitext]Orden tillkom som åminnelse av Gustav Vasa och har fem grader. När en präst eller en kvinna belönas med Vasaorden kallas han eller hon inte riddare, utan ledamot av Vasaorden, precis som för övriga svenska riddarordnar. Orden var dessutom fri i det att den för sin tid var mycket demokratisk. Den kunde utdelas till vem som helst, utan hänsyn till klass och börd, alltså även till icke adelsmän.

Konungen utdelade graderna allt efter förtjänst. Somliga grader var dock belagda med avgift, men de kunde inte köpas, utan bara erhållas. För de stora korset erlades 800 daler silvermynt, för kommendörer 400 daler silvermynt medan riddarna var befriade från avgiften. Den femte paragrafen stadgade att ”Denna Ordens Riddare skola Femtio vara samt dessutom Sex stora Kors och Åtta Commendeurer, Konungen och Ordens-Cantzleren inbegripne.”

Ordens första ledamöter (riddare och kommendörer) dubbades i Kungliga slottskapellet den 17 juli 1772; de var 43 till antalet, varav 14 var ledamöter av Vetenskapsakademien.

I princip tilldelades Vasaorden personer som inte var i statens tjänst. Dessa belönades i stället med Nordstjärneorden, som normalt inte utdelats till icke-statstjänstemän. I speciella och mycket sällsynta fall har det förekommit att en och samma person förlänats såväl Nordstjärneorden som Vasaorden.

Insignier[1][redigera | redigera wikitext]Kedjan består av fyra vasakärvar, fyra nässelblad och tolv krönta sköldar med lilla riksvapnet på. Varje sköld har två merkuriusstavar och två Ymnighetshorn. Nässelbladen anspelar på att stiftarens far, konung Adolf Fredrik härstammar från Holstein.
Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med nässelblad i korsvinklarna, i korsets mitt finns en vase i silver. Kommendörskraschanen är likadan, men saknar nässelbladen.
Ordenstecknet är ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna. I mitten finns en gyllene vase på en blå oval omgedd av en röd som bär texten "Konung Gustaf III ins. MDCCLXXII" och samma innehåll på reversen. Det ursprungliga ordenstecknet var en vase i en oval medaljong allmänt kallad "vasatrissan", vilken 1860 placerades som mittglob i ett åttaflikigt malteserkors.
Ordensbandet - Ordensband i grönt, merkantilismens, manufakturismens och lantbrukets färg
Grader[redigera | redigera wikitext]Vasaorden har sedan 1889 fem klasser. Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte Riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor.[1]

Ordenstecken Kraschan Kedja Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Kommendör med stora korset (KmstkVO) 1772
Kommendör av 1. klass (KVO1kl) 1772
Kommendör (KVO)
Riddare av 1. klass (RVO1kl) 1772
Riddare (RVO)

Kommendör med stora korset (KmstkVO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst.
Kommendör av första klassen (KVO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
Kommendör (KVO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
Riddare/ledamot av första klassen (RVO1kl/LVO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Riddare/ledamot av andra klassen (RVO2kl/LVO2kl) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Till orden hör även Vasatecknet och Vasamedaljen.

Ordenshärold[redigera | redigera wikitext]
Vasaordens häroldskåpa med ordens härskri på kanten GUSTAF DEN III INSTIKTARE MDCCLXXII samt dess ordenstecken i mitten.När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd; det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Vasaordens härold har varit obesatt sedan 1865.[2]

Härolderna bar speciella Häroldskåpor, en specialtillverkad häroldsstav och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden; denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.[3]

Ordensdräkt[redigera | redigera wikitext]De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Vasaordens dräkt var i grönt siden, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i grönt med vita kanter i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i vitt. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]Vasaordens häroldsstav
Vasaordens ordensdräkt
Vasaordens härold syns som nummer två från höger.
Vasaordens dräkt.
Dräkt för kommendör med stora korset av Vasaorden.
Vasaordens storkorskraschan och kedja.
Det ursprungliga ordenstecknet (1772–1860), efter sitt utseende populärt kallad ”Vasatrissan”.

Källor